För någon vecka sedan sammanstrålade jag med min man för att äta lunch. Valet föll på Gazza som är en italiensk restaurang på Hornsgatan med fokus på pasta, grundad av gänget bakom Symbios. Först höll jag på att inte hitta dit? De hade nämligen ingen skylt, inte ens restaurangnamnet på menyn i fönstret. Jag var inne på bun-restaurangen vägg i vägg och yrade. När jag väl hittade rätt frågade jag såklart om den uteblivna skyltningen. "Vi vill vara lite anonyma", svarade kocken som lagade mat i det öppna köket. Bah! Jag vet inte om han skämtade, ibland förstår jag inte ironi. Så vi utgår från att han faktiskt menade det, och det var så töntigt att jag ville vända i dörren. Men jag bet ihop och satte mig ner, för att lokalen var härlig, och det doftade så gott. Jag var hungrig! Personalen verkade dessutom trevlig och hjälpte oss till ett bord där vår ponnystora hund skulle få fläka ut sig på det svala terrazzo-golvet utan att störa andra gäster som också lyckats hitta till en restaurang utan skylt.På Gazza får man en riktigt bra pastalunch ink sallad och ljuvlig focaccia för 175 spänn, plus att de har kul viner. Bilden på vinerna blev lite suddig, jag tycker alltid det är så pinsamt att be om att fota flaskor, som om jag skulle kunna nåt om vin. Två kvinnor slog sig ner vid bordet bredvid, kanske tio år äldre än jag själv. Antagligen i Kjells ålder, men jag tänker sällan på honom som äldre än jag. Den ena kvinnan halade fram en burk Lactrase, och det är väl så man vet att ett ställe är bra. Det är värt mödan, vad som komma skall.Tack Gazza! Ser fram emot att testa kvällsmenyn! Nu vet jag ju var ni finns. Gazza himself! Hunden blev inte strypt, det var 25 grader varmt, hon svettades genom munnen som hundar gör. Ponny på restaurang